Mönster

Det här landade i min inkorg:

Hej.
Det stör mig lite att du visste att jag läste. Det har blivit lite av en gammal vana. Du är en lurig prick, vilket gör att man tar varje tillfälle i akt att förstå hur du tänker. Inte är det lätt.
Hursom. Tack själv för många månaders brainfuckin. Bitvis trevligt. Bitvis alltför komplicerat. Kan ha att göra med att jag gillade dig i början iofs.
Och visst det var elakt och personangrepp, men jag var så jävla arg och ledsen.
Kändes skönt att få lite upprättelse.
en sak är i alla fall säker: jag har aldrig träffat en person som är så rädd för att bli omtyckt.
Btw. Jag hade inte klamydia. Det gjorde mig mycket nöjd. Obefläckad liksom.
Hejdå.

Avsändaren var inte samma person som hänsyftades i 2008-krönikan.  Det lustiga (hmm?) är att hon kände igen sig i en beskrivning formulerad utan henne i åtanke. Så jag tänkte efter. Det här hör nog till 2008-krönikan, även om vi redan hade stött och blött våra kön under december 2007. Upplägget är väldigt representativt för vad jag sysslat med de senaste 30+ månaderna. Hej och hå, here goes!

1. Lokaliserar målet visuellt, med andra ord, hittar en snygging och lägger henne på minnet.

2. Inser återigen att jag inte är en särskilt extrovert typ i dessa sammanhang.

3. Gör ingenting, annat än att dumglo på avstånd.

4. Har förtröstan i att jag inte ser ut som en säck gödsel och att staden är liten.

5. Förr eller senare kommer verbal kontakt att initieras. Jag är full och talet är trängt eller fyllesluddrigt.

6. Hånglar i hallen/hissen/mot husväggen/rökrutan för att sedan gå hem och fylleknulla.

7. Ses några gånger till innan jag inser att jag inte är intresserad.

8. Blir full igen. Den alkoholinducerade kåtheten driver mig att återuppta kontakten.

9. För att motverka gryende känslor hos henne komplicerar jag det hela lite mer. Jobbar med situationen, är provokativ eller odräglig.

10. Åter till punkt 6, fast mer komplicerat. Om och om igen.

Jag skrev tillbaka till henne:

Hej!

Det handlar inte om dig. Jag inser dock att det finns likheter i de bägge relationerna. Kanske ett genomgående mönster i mina relationer så att säga. Om du vill kan jag skriva om dig också, men det brukar sällan vara uppskattat.

Kul att du slapp klamydian. Läkaren kunde inte ge mig säkert besked, men valde att behandla för säkerhets skull.

Hej svej!

Och hon fortsatte, ville väl ha sista ordet gissar jag:

Okej. Allt är som vanligt bara en summa av vem du är, spelar ingen roll vem som är omkring dig. du beter dig alltid på ett konstant sätt, eller?
jaja. hursomhelst.
skriva om mig. ja, det får du väl. jag vet nog dessvärre hur kajko jag är så dina ord lär väl ta, men inte komma som en chock.
vi är nog rätt lika dessvärre. så delar av vad jag tycker om dig, är nog rätt träffande för mig med.

howdeee
/korven

Och sedan lite till, utan att jag ens svarat:

(detta verkar självbevarande.)
haha.
det handlade verkligen inte om mig.
men stackars dig som har så många
trötta, ruttna relationer med tjejer.
som (obs) ser likadana ut.
det är mycket komiskt.
häpåre

Håhå jaja. Jag saknar en bra kaffekompis just nu. (Ring!) Det här är tjejen som ringde mitt i natten och tjatade sig hem till mig, som en gång skällde ut mig för att jag inte ville ligga och sedan avsluta med att klaga på min kuk. Fantastisk relation, hur kunde jag någonsin ge upp den? Åhh, kom tillbaka och förklara för mig vilket svin jag är! Det är för övrigt damen i 2008-krönikan som fick mig att förstå att jag kanske inte var ett sådant svin som jag trodde. Tack, inte en minut för sent.

Pust, stånk, stön. FYI så hänger jag med en dam nu och det är bra och jag planerar inte att fucka upp det på något sätt. Men, kanske har den kvinnliga klagokören i mitt förflutna rätt, jag kanske är ett notoriskt svin som tvångsmässigt fuckar upp allt jag vidrör. Det, eller så har ni inte varit rätt för mig. Det återstår att se. Nog om det nu.